Göta Älvbron är en av Göteborgs cykeltätaste pendlingsstråk. År 2013 ökade antalet dagliga cyklister på bron med 28 procent till 2 500 st. Men de enkelriktade cykelbanorna på varje sida om bron är väldigt smala. Det kan bli trångt. Särskilt om man möter en cyklist som cyklar mot trafiken. Min uppfattning är dock att det bara är en bråkdel som gör det – de flesta cyklar rätt.
Bron invigdes 1939. På 1950-talet breddades bron och antalet körfält ökade från fyra till sex. Gångtrafikanter och cyklister flyttades ut på banor ”utanför” den ursprungliga bron. Nu är bron i så dåligt skick att den måste rivas. Den nya bron som fått namnet Hisingsbron planeras stå klar år 2020 – om det finns några pengar att bygga för. Trängselskatten i Göteborg är en del av finansieringen men fick nej i folkomröstningen den 14 september.
I dag på morgonen den 15 september godkände Mark- och miljödomstolen i Vänersborg att den nya bron ska kunna byggas med endast 12 meters segelfri höjd. Den nuvarande bron har drygt 18 meters segelfri höjd. Den lägre höjden gör det framför allt enklare för gång- och cykeltrafik att ta sig över bron. Dessutom bidrar den till att minska både det mentala och fysiska avståndet mellan älvstränderna samtidigt som det gynnar stadsutvecklingsprojekten i området. Vänertrafiken är negativ till den låga brohöjden, eftersom de är rädda för att det kan bli en konflikt mellan broöppningarna som fartygen kräver och spårvagnarna och bussarna som måste över bron.
Ibland behöver man stänga av gc-banan på ena sidan av Göta Älvbron för underhållsarbeten. Då hänvisas gång- och cykeltrafiken till den andra sidan av bron som dubbelriktas. Cykelbanorna är tyvärr smala redan från början. Varför inte ta ett körfält på bron i anspråk för gc-trafiken? Det är sällan det är några bilköer i norrgående riktning. Den nya bron planeras att få dubbelriktade gc-banor som är dubbelt så breda som på den gamla bron.
Göteborgs-Postens Sara Britz skrev för ett år sedan om sin rädsla för männen på cykel som ”med stirrande blick i 50 knyck svischar över Göta Älvbron”. På min förra cykel med större hjul kom jag ibland upp i drygt 40 km/h i nedförsbacke på bron, så jag kanske inte behöver känna mig träffad.
Här kommer filmen som innehåller en del mot-trafiken-cyklister, lite trängsel, långtradare som vänder på bron, snö och grus och lite annat.
#1 - - Erik Johansson:

Cykelbanan på bron verkar inte vara enkelriktad, så båda hållen är rätt. just broar med mycket biltrafik kan ju ofta vara ganska jobbiga att komma "rätt" på som cyklist.


Jag undrar om jag är ansvarslös i trafiken, eller om vi svenskar bara är väldigt dåliga på att samsas i cykelbanan. Det går väldigt bra att köra om folk nära, skulle nog vilja säga att ju snabbare desto bättre alltså att det är mindre risk att cykla om någon i 23-28 km/h än 10-15 km/h.


Sedan det här med stirrande blick, det är något jag har hört förr. Funderar på om jag inte har det själv också, jag koncentrerar mig så mycket på att bedöma vägförhållandet i för väg att jag bara använder periferiseendet för gångtrafikanter. Utan att ha kollat upp exakta siffror så tror jag att jag behöver cykla ungefär 9-14 km/h för att bli av med stirrandet.

Svar: Hej Erik! Tack för inlägget. Jag lovar, cykelbanorna är enkelriktade. Kommer man från fel håll möts man av "förbud mot infart med fordon"-märken. Vid det tillfället där jag cyklar åt "fel" håll på grund av att ena cykelbanan är avstängd, så har man dragit en orange påse över "förbud mot infart med fordon"-märket. Dessa märken kan ses på följande gatuvyer... Södra sidan: https://www.google.se/maps/@57.710708,11.... Norra sidan: https://www.google.se/maps/@57.7187711,11.... De vita markeringarna på marken tyder också på att banorna är enkelriktade. Om det sedan verkligen är reglerat i några lokala trafikföreskrifter har jag dock inte kollat upp. Vad gäller stirrig blick så är jag osäker på om jag har det, men jag brukar också vara väldigt koncentrerad och försöka ha koll långt i förväg på vägen och omgivningarna framför.
Gbgcyklaren

#2 - - Trafikistan:

Ja, det var roligt att se det tighta samspelet mellan cyklisterna vid 0:10-0:17.

Du skriver att det är få som cyklar mot trafikriktningen, men i filmklippen visas massor av motcyklare. Man ser visserligen inte alla som cyklar bakom kameran åt rätt håll och som inte kör om, men det räcker inte för att uppväga filmens intryck.

Jag hade skämts mycket om jag kommit från fel håll och tvingat cyklister lämna sin bana och köra över i gångbanan bara för att jag inte orkade ta mig till min egen sida av bron.

Man kan kanske missa rödgula förbudstavlor (=) någon gång. Men de målade pilarna i gatan är många. De har i sig ingen juridiskt tvingande betydelse, men man kan knappast undgå att fundera över varför de återkommer hela vägen. Jag hade nog inte vänt om jag först långt uppe på bron insett att jag kör mot trafiken. Men jag hade inte gjort om samma misstag. Att tulla på en regel när ingen berörs är en sak, att göra det på uppenbar bekostnad av medtrafikanterna en helt annan.

Svar: Tja, det beror på hur jag definierar "en bråkdel". :) Motcyklingsklippen är inspelade under ett till ett och ett halvt års tid. Några klipp fick inte plats i filmen. Under 2012-2013 cykelpendlade jag nästan vardagligen över bron, så det blev rätt många gånger totalt sett. Min uppskattning är att det är betydligt fler som cyklar rätt än som cyklar fel över bron. Det är nog färre än 1 person per cykeltur över bron som cyklar åt fel håll. Kanske färre än ½ person. Jag skämdes lite när jag cyklade åt "fel" håll den gång då ena cykelbanan stängts av och den andra dubbelriktats. Det är inte alltid tydligt för dem som cyklar åt rätt håll att cykelbanan tillfälligt dubbelriktats (jag kommer ihåg ett verkligt exempel där en medcyklist klagade på en motcyklist en gång när ena cykelbanan var dubbelriktad).
Gbgcyklaren

#3 - - Trafikistan:

Om vi vill ha samspel i trafiken är det ganska dumt att inte ge alla trafikanter samma info. Att säga i ena ändan att enkelriktningen upphört utan att andra riktningen får veta det är ett exempel.

Ett annat exempel är den enda skylten i Gamla Allén som anger separerad cykelbana. Den står vid korvmojen "Lass på Heden". Bara de som kommer in den vägen får veta att man ska separera. Alla som går i andra riktningen eller som ansluter efter skylten har inte en aning.

Vill vi ha samspel måste vi ge förutsättningar för det. Annars skapar vi bara obefogad misstro.

#4 - - Henrik:

Det är betydligt fler som cyklar på fel sida från Hisingssidan, vilket inte är särskilt konstigt med tanke på påfartsbanornas utformning. Kommer man från Backplan blir man överhuvud taget inte informerad om enkelriktningen förrän man nästan är uppe på bron.

Svar: Fast de som en gång kommit till fel sida av bron, kanske kommer ihåg det till nästa gång.
Gbgcyklaren

#5 - - Trafikistan:

Angående om bron är enkelriktad eller ej: Jag cyklade till Hisingen för att ta mig till frihamnen häromdan. När man kommit över bron får man svänga 180 grader och sedan cykla in under bron för att komma till västra sidan. Där leds man upp på den andra cykelbanan som går upp på bron från Hisingssidan. Från den punkten och vidare in mot Hisingen är den cykelbanan dubbelriktad för att man ska komma vidare till frihamnen. Men uppe på bron är båda cykelbanorna klart enkelriktade.

Svar: Jag har cyklat så nån gång. Man jag brukar passera Hjalmar Brantingsgatan över bron vid Frihamnsmotet istället http://kartor.eniro.se/m/SAUTM . Göta Älvbron och infrastrukturen på båda sidor om bron byggdes helt klart i en tid på bilismen var väldigt prioriterad. Det blir förhoppningsvis bättre med nya Hisingsbron, då det blir dubbelriktad cykelbana på båda sidor om bron. (Jag gillar inte alltid dubbelriktade cykelbanor, men ibland kan det vara lämpligt såsom på broarna över älven.)
Gbgcyklaren