Vägen mellan Mölndals centrum och Korsvägen i Göteborg är omkring fem kilometer lång och är uppdelad i Göteborgsvägen, Mölndalsvägen och Södra Vägen (
karta). "Mölndalsvägen" i bloggrubriken har dock fått representera hela sträckan. I första delen i fotoexkursionen tog jag mig från Mölndals centrum till kommungränsen strax före Ica Maxi. Jag cyklade på gatans östra sida. I del 2 fortsätter jag mot Korsvägen.
Innan jag flyttade i höstas, så ingick Mölndalsvägen i min pendlingsväg till och från jobbet. Om du har cyklat där på mornar och eftermiddagar de senaste två åren så kanske vi har cyklat förbi varandra. I höstas fick jag förresten ett mail där en person frågade om det var jag som hade cyklat med en kamera på cykelstyret på Mölndalsvägen en morgon. Japp, det var jag.
Bild 23: Förra delen slutade med bild 22 vid kommungränsen. Här är kommungränsen igen, sedd från Göteborg mot Mölndal. Mölndals smalare separerade GC-bana (gång/cykel-bana) övergår i en bredare gemensam GC-bana i Göteborg. Man får inte cykla och "dagdrömma" när man närmar sig avsmalningen, stenkanten och räcket när det är mörkt.
Bild 24: Bild från cykelkameran. Under 2013 asfalterades GC-banan om mellan kommungränsen och infarten till Ica Maxi. Tidigare var cykelbanan spårig och ojämn, samt fylld av vattensamlingar efter att det regnat. Efter omasfalteringen återstår bara vattensamlingarna. Jämför GC-banan med körbanan till vänster. Det ser ut att ha varit ett väldigt lokalt regnväder bara över GC-banan. Eller så är det bara dålig avrinning. Mölndalsån går precis nedanför stängslet till höger om GC-banan.
Bild 25: För många år sedan hade vissa buss- och spårvagnshållplatser av- och påstigning rakt ut i bilarnas körbanor (se exempel på denna länk:
fjärde bilden uppifrån, tagen på Örgrytevägen på 1960-talet). Dessa är bortbyggda sedan länge. Bilden nedan är från cykelkameran. Hållplatser rakt ut i cykelbanan ger ju inte upphov till några plåtskador.
Bild 24: Norr om infarten till Ica Maxi är en cirka 400 meter lång sträcka av GC-banan nedsänkt upp till en halvmeter under körbanan. Sträckan är mycket smal men fortfarande dubbelriktad med gång- och cykeltrafik. Mot körbanan finns en stenkant, och mot Mölndalsån finns stängsel samt buskage som ibland växer ut genom stängslet. Kanske detta är den sämsta GC-sträckan på den östra sidan av hela vägen mellan Mölndal och Korsvägen. MItt förslag är att GC-banan höjs upp till samma nivå som körbanan, och att buskaget tas bort så att GC-banan kan breddas ut mot Mölndalsån. Detta är ju trots allt en del av Göteborgs extra prioriterade stomcykelbanor (eller var det åtminstone
2010).
Bild 25: Nedsänkningen på lite närmare håll med bilisternas 70-sträcka intill. Det är faktiskt inte så mysigt med bilister som kör i 70-90 km/h 1-2 meter bort i ansiktshöjd.
Bild 26: Nedsänkningen på bild från cykelkameran. När det regnar eller snöar får man ha koll på vattenpölar, snövallar och passerande bilister. Bilisten på bilden verkade medvetet vilja stänka ner mig genom att köra så nära stenkanten som möjligt där vattnet samlas. Det vita "molnet" vid sidan om bilen är vattnet som skvätter ut i GC-banan. Sekvensen kan ses 47 sekunder in i min film om
skvättande bilister.
Bild 27: Ytterligare en bild från cykelkameran. Den nedsänkta sträckan är dåligt upplyst. Cyklar man söderut i mörker bländas man av mötande bilisters strålkastare. När det regnar blir sikten riktigt dålig. Har man glasögon på sig som samlar regndroppar, kan sikten bli nästan lika dålig som på bilden här nedan.
Bild 28: Efter den nedsänkta sträckan, passerar jag Sankt Sigfridsgatan och kommer faktiskt till den kanske bästa cykelbanesträckan längs hela Mölndalsvägen. Bred, rak och mjuka kurvor. Om buskarna på gångbanan ansades lite oftare, kanske risken att gående lockas ut på cykelbanan minskar. Och avrinningen vid regn kunde ha varit mycket bättre.
Bild 29: Här har vi förresten en av trängselskattestationerna i Göteborg. När det här fotot togs var det lördag och gratis att passera. Fast med cykeln har jag ju fri passage varje dag.
Bild 30: Att en vit linje övergår i en stenkant bör man vara extra vaksam på, i synnerhet om det är i en kurva. Håller man sig nära innerkurvan kan man råka köra in i stenkanten i tron att det är en vit linje. Två gånger de senaste åren har jag missat detta och varit nära att trilla. Båda gångerna var i Danska vägens rondellkorsning med Kärralundsgatan. Exemplet i bilden är inte så farligt eftersom banan går rakt.
Bild 31: Cirka 250 meter norrut finns en något skymd utfart från en större byggnad. Man får se upp för korsande bilister, särskilt om man kommer norrifrån som i bilden. I huset låg tidigare dåvarande Vägverket. Genom samma utfart körde jag ut när jag körde upp för körkort i början av 2000-talet. Min bilskollärare varnade mig i förväg för den korsande gång- och cykelbanan precis vid utfarten. Antagligen hade väl några blivit kuggade redan där. Jag klarade mig.
Bild 32: Den här korsningen vid Lisebergs södra parkering är kanske den mest rödljuskörda bland cyklisterna på Mölndalsvägen. Sensorer i körbanorna känner av bilar som är på väg att korsa cykelöverfarten. Då får cyklister rött. Tyvärr verkar det som att något stör sensorerna ibland, eftersom det händer att det blir rött utan att det är någon bilist som ska passera överfarten. Det kan till exempel vara vibrationer från en bil i en intilliggande fil.
Bild 33: Jag närmar mig Liseberg. Längs Mölndalsvägen intill Lisebergs södra parkering finns bussparkering. Cykelbanan går mellan gångbanan och bussparkeringen. Det är lätt att man kliver ut i cykelbanan utan att man ser sig för först.
Bild 34 och 35: Vid Lisebergs södra entré finns en infart från Mölndalsvägen. Sedan flera år tillbaka har cyklister norrifrån mötts av en väjningspliktsskylt vid infarten. Förra året sattes en väjningspliktsskylt upp även för cyklister söderifrån. Bilderna nedan togs före dess.
Bild 36: Bild från cykelkameran. Trots att infarten till Liseberg bara är en infart, händer det att bilister kör ut den här vägen. Mot trafiken alltså - kanske både medvetet och omedvetet.
Bild 37: Dessa fyra kraftiga stolpar mitt i cykelbanan
skrev jag om i höstas. Bilparkeringar framför huset till höger gör att gc-banan behöver gå närmare körbanan. Det kan hända att stolparna stod här innan cykelbanan byggdes för många år sedan, och att de fick stå kvar. Stolparna hade istället kunnat placeras vid buskarna mellan p-platserna till höger. Men då hade de visserligen brutit linjen med de övriga stolparna som står mellan träden längre bort i bild. Prioriterar man fyra stolpars placering i rak linje framför cyklisters säkerhet?
Bild 38: Stolparna sedda från andra hållet. Cyklisterna som ska rakt fram i bilden måste förbi en tvär kurva och undvika stolparna samt cementsuggorna som delvis står på cykelbanan. När det är mycket folk i rörelse (tex vid konsert på Liseberg) eller när gångtrafikanter möts, så används även cykelfältet närmast gångbanan av gående. Det blir trångt. Jag har trillat här en gång med cykeln när jag cyklade norrut mot Göteborg. Jag var ouppmärksam på att en persons väska stack ut i cykelbanan, vilket gjorde att högeränden på mitt cykelstyre råkade stöta till väskan så att styret vreds. Stolparna gör att det inte går att hålla långt till vänster.
Bild 39: Så var jag till slut framme vid Korsvägen. Här vid Universeum finns en cykelparkering kant-i-kant med cykelbanan. Cyklar kan sticka ut på cykelbanan, och cyklister kan råka dra ut sin cykel när en annan cyklist passerar.
Bild 40: Här slutar den andra delen i min fotoexkursion längs Mölndalsvägen. I nästa del vänder jag tillbaka mot Mölndal, men på den västra sidan av vägen.
Sträckan inom Göteborg räknas fortfarande som stomcykelbana: http://goteborg.se/wps/portal?uri=gbglnk:gbg.page.2758ec1d-8114-4f69-9152-26a4bce76cb1
Din exkursion är en god illustration till att mycket m a p stomcykelbanorna är tomma ord...