Jag har cyklat en hel del mellan Göteborg och Mölndal de senaste åren. Kommunerna förbinds bland annat av Södra Vägen–Mölndalsvägen–Göteborgsvägen som är en förlängning av varandra. Avståndet mellan korsvägen i Göteborg och Mölndals centrum är cirka fem kilometer (karta).
Under två-tre år fram till år 2012 byggdes vägen om. Lokalgator ersattes av trädrader och dubbelriktade gång- och cykelbanor. Bilarna – eller åtminstone det gatuutrymme som de tilldelats – utgör fortfarande det dominanta inslaget. Vägen är till större delen fyrfilig och kantas bland annat av en hel del bilförsäljningsställen. Några av de sexfiliga korsningarna leder ut till parallellgående E6:an.
Det finns bra och det finns dåliga inslag i den nya cykelinfrastrukturen längs Mölndalsvägen. När jag cyklade här under byggtiden stötte jag på en manlig cyklist som rent spontant delade med sig av sin glädje över att cykelbanorna skulle dubbelriktas. För närvarande är det bara den östra sidans cykelbana som är dubbelriktad hela vägen mellan Göteborg och Mölndal. Därför cyklar jag nästan bara längs den östra sidan. I mitt tycke är den västra cykelbanan betydligt sämre än den östra.
Vid tre tillfällen i somras tog jag med mig min stillbildskamera för att bege mig ut på en fotoexkursion på cykelbanorna längs Södra Vägen, Mölndalsvägen och Göteborgsvägen. Vissa bilder är bara observerande, andra är kritiska. För att blogginlägget inte ska bli för långt, har jag delat upp exkursionen i flera delar. Jag valde att börja exkursionen i Mölndals centrum och gå norrut längs den östra sidan av Göteborgsvägen.
Exkursionsdelar:
Del 1 av 5 (denna del)
Del 2 av 5
Del 3 av 5
Del 4 av 5
Del 5 av 5 (kommer lite längre fram)
Del 1 av 5 (denna del)
Del 2 av 5
Del 3 av 5
Del 4 av 5
Del 5 av 5 (kommer lite längre fram)
Bild 1: I Mölndals centrum finns en stor rondell. Den saknar cykelöverfarter. Man kan cykla på körbanan eller på övergångsstället. De närmsta cykelöverfarterna är 350 meter norrut respektive 650 meter söderut.
Bild 2: Välkommen till cykelbanan på Göteborgsvägen. Mölndalsborna behöver inte bege sig till Liseberg för att åka berg- och dalbana.
Bild 3: Lagningar i asfalten skapar ojämnheter. Här är en, och lite längre bort några till.
Bild 4: Cykelbanor anläggs ibland runt hållplatser. Att det leder till kurvor är förståeligt. Ibland blir kurvorna onödigt tvära. Fallet på bilden är dock rätt okej. Inzoomningen gör att kurvan ser lite "tvärare" ut än vad den egentligen är.
Bild 5: Jag gillar ju faktiskt att åka berg-och-dalbana, fast Liseberg är nog roligare.
Bild 6: Vid rondeller, korsningar och utfarter är cykelöverfarter ofta indragna så att en bilist åt gången kan vänta utan att blockera cykelöverfarten. Vid Lackarebäcksrondellen är "hajtänderna" på marken placerade väldigt nära cykelöverfarten vilket gör att bilister som stannar vid dem ändå blockerar cykelöverfarten.
Bild 7: Busshållplatsen vid Lackarebäcksrondellen. En del vill gärna gå i bredd. Då räcker inte alltid gångbanan till. Gång- och cykelbanorna längs Göteborgsvägen samt Mölndalsvägen och Södra Vägen står med på listan över prioriterade gång- och cykelbanor i de båda kommunerna (eller har åtminstone gjort det).
Bild 8: Cyklar behöver mer svängradie än man kan tro. Många cykelbanor har tvära 90-graderssvängar, vilket gör att cyklister kan behöva ta ut svängen i motsatt färdriktning - även i låga cykelhastigheter. Den röda pilen visar ett exempel.
Bild 9: Hållplatsstaketet lutar ut i mötande cyklisters innerkurva. Staketet har varit så i några års tid. Nyligen åtgärdade man dock detta genom att trycka tillbaka staketet. Svängen runt hållplatsen är rätt så tvär.
Bild 10: Gång- och cykelbanorna längs vägen är inte konsekvent utformade. På bilden syns fyra utfarter med röd stenläggning (de två bortre kan vara lite svåra att se). Lägg märke till skillnader i bredder, vitmålningar, separationslinjer etc... I överfart 1 är både cykel och gång inkluderade. 2 och 3: Enbart cykel. 4: Både cykel och gång. GC-separationen i GC-banorna mellan utfarterna skiljer sig också från varandra. Sektion 1 och 2: vit linje. 3: Rännsten. 4: Ingen separation alls. Från där jag står till strax efter den tredje överfarten är det separerad gång- och cykelbana. Därefter övergår det i gemensam gång- och cykelbana, för att en bit längre fram återigen bli separerad.
Bild 11: Cyklisten med cykelkärran har problem med att få plats inom sitt cykelfält. För smalt? Cyklisten till höger i bild verkar har väjt ner i rännstenen för att kunna hålla tryggt avstånd.
Bild 12 och 13: Hur många cyklister brukar inte undvika brunnslock? Brunnslocken har dessutom för "vana" att hamna i en annan nivå än omkringliggande yta. Följande två bilder tog jag med en kort stunds mellanrum.
Lägg även märke till pollarna på gångbanan i bilderna ovan. De är böjbara, så det är bara för barnvagnsförare och rullstolsburna att rulla över dem om man inte vill svänga ut i cykelbanan.
Bild 14: *Pling pling*
Bild 15: Där rännstenen slutar blir banan smalare. Den separerade gång- och cykelbanan övergår i en gemensam gång- och cykelbana. Kunde man inte låtit gc-banan behålla sin bredd istället för att anlägga en yta med småsten till höger om banan?
Bild 16: Undrar hur välanvänt övergångsstället till höger är. Övergångsstället ligger lite "avsides", medan cykelöverfarten ligger i linje med både gång- och cykelbanan som är bakom och framför mig. Det är genare att gå rakt fram i korsningen.
Bild 17: Varför anlägga en rak cykelbana när man kan låta den gå i en sväng runt en tom gräsplätt? Stenkanterna på båda sidor om cykelbanan gör att man inte kan hålla sig nära kanten. Möte med en gående och en annan cyklist samtidigt görs inte utan att man får vara väldigt försiktig.
Bild 18: En stenkant går snett ut i cykelbanan. Den kan vara svår att se vid exempelvis snöfall.
Bild 19: Snirkligt. Inzoomningen bidrar dock till att bilden ser lite snirkligare ut än verkligheten.
Bild 20: Den högra pilen på marken är en rest från när cykelbanan var enkelriktad. Då fick cyklister som kom från Göteborg svänga höger till andra sidan om vägen och fortsätta mot Mölndal där. Nu är cykelbanan dubbelriktad, men den gamla högerpekande pilen är fortfarande kvar.
Bild 21: Det här är en stillbild från min cykelkamera. Den togs vid ett annat tillfälle än övriga bilder och visar en plats strax norr om Göteborgsvägens korsning med Flöjelbergsgatan. Cyklister som ska till eller från Flöjelbergsgatan kan gena via lokalgatan vid Hedins Bil. Den gula linjen visar en möjlig linjeföring. I ljuset från min cykellampa syns ett decimeterhögt betongfundament. Fundamentet är så gott som omöjligt att se i mörkret. Jag fick e-post från en person som brukar cykelpendla här. För ett par veckor sedan bevittnade han en cyklist som cyklade rakt in i fundamentet och flög av cykeln. "Resultatet blev en våldsam krasch med för mig oklar utgång." Klicka här för större bild.
Bild 22: Och så har vi passerat kommungränsen. Gränsen är rätt tydlig. Göteborgsvägen i Mölndal övergår här i Mölndalsvägen i Göteborg. Bilden är tagen i Göteborg i riktning mot Mölndal.
Exkursionen fortsätter mot Korsvägen i ett kommande blogginlägg. Därefter tillbaka till Mölndals centrum på cykelbanan på den västra sidan – den dåliga sidan.
Ser rörigt ut, men tycker ändå det är något bättre än det var innan. Då var det så att man fick svänga över på andra sidan när det blev enkelriktat på en del ställen. Ett ställe så var det vägren på östra sidan istället för cykelbana. Vilket blev extra farligt för de som cyklar mot skyltarna om enkelriktning tidigare, då de hamnar mot färdriktningen på vägrenen.