Jag tycker att det är rätt spännande att följa stadsbyggnads- och infrastrukturprojekt i Göteborg. Just nu håller man på att bygga om Gamlestadstorget. Den gigantiska trafikapparaten över Säveån kommer att tas bort och ersättas av nya hus i blandstadsstil och med en mer stadsmässig infrastruktur.
Under byggtiden - fram till och med år 2017 - kommer spårvägen att gå längs Gamlestadsvägen istället för vid Kalles väg bakom Gamlestadens fabriker. Orsaken är att de gamla spårvagnsbroarna över Säveån vid Gamlestadstorget ska rivas och ersättas med nya.
Innan jag flyttade för två år sedan cyklade jag i stort sett dagligen via Gamlestadsvägen till jobbet. För ett par veckor sedan gjorde jag ett återbesök på Gamlestadsvägen med cykeln, och såg att spårarbetet hade påbörjats. Gång- och cykelbanan går längs gatans östra sida. De nya spåren läggs på den västra sidan. För att få plats med bilisternas fyra körfält har dessa flyttats ett par meter österut där GC-banan finns. Gång- och cykelbanorna var tidigare breda och väl separerade från varandra. Men nu när bilkörfälten flyttades, så har den dubbelriktade cykelbanan pressats ihop och blivit bara 100 cm bred. Mitt cykelstyre är 70 cm brett!
Häromdagen blev jag tipsad på Twitter och gruppen Cykla i Göteborg på Facebook att man placerat en stolpe mitt på den en meter breda cykelbanan. Och i dag på lördagsmorgonen skriver Göteborgs-Posten om stolpen på cykelbanan.
Nog för att cyklister får stå ut med en hel del konstiga infrastrukturlösningar, både permanenta och tillfälliga, men det här hör kanske till en av de mer ogenomtänkta. Och dessutom rätt farlig. Jag tog en tur till Gamlestadsvägen efter jobbet nu i veckan. Här under är filmen därifrån. Observera att blogginlägget fortsätter under filmen (med en teori om varför det blev som det blev).
Göteborgs kommun använder ofta olika typer av markbeläggningar, stenläggningar och färger för att skilja cykelbana och gångbana åt. Detta kallas för indirekt identifiering av banorna. Motsatsen kallas direkt identifiering och utgörs av vägmärken (skyltar) och symboler på marken. Figurerna till höger visar olika sätt jag kan tolka gatans utformning. (Obs: Jag råkade göra dem så att norr är nedåt.)
Figur 1: Så här såg gatan ut före ombyggnationen. Tydlig separering av gångtrafikanter och cyklister med bland annat en förhöjd stenkant. Symbolerna på de olika banorna fanns inte i verkligheten, utan jag har lagt till dem i skissen för att det ska vara tydligare.
Figur 2: Så här ser det ut i dag där cykelbanan är runt 100 cm bred om man utgår från enbart den indirekta identifieringen, som gör tack vare den tydliga separeringen gällande att den 100 cm breda nyasfalterade mörka delen är cykelbana och att den ljusa delen bredvid är en gångbana. Mittemellan finns fortfarande stenraden.
Figur 3: Så här ser det ut i dag om man tolkar de indirekta och direkta identifieringarna tillsammans. Det blir väldigt förvirrande. På den nylagda mörka asfalten har man ritat både cykel- och gångsymbol som antyder gemensam bana. De direkta och indirekta identifieringarna påvisar därmed nästan motsatsen till varandra. Den ny asfalterade delen skulle alltså vara en 100 cm bred vältrafikerad dubbelriktad gång- och cykelbana, medan den ljusa delen bredvid fortfarande bara är en gångbana.
Figur 4: Så här antar jag att kommunen har tänkt sig. Den direkta identifieringen ska antagligen påvisa att både den nyasfalterade ytan och den gamla gångbanan tillsammans numera är en gemensam gång- och cykelbana. Detta gäller alltså bara längs den smalare delen av GC-banan. Före och efter är GC-banan separerad.
Man har valt att inte asfaltera om hela gång- och cykelbanan och därmed alltså valt att låta de indirekta och direkta identifieringarna antyda olika saker, vilket gör det hela väldigt otydligt. Med stolpen mitt på den mörka, nyasfalterade biten blir det än mer absurt.
"Nu har vi gjort det enklare att cykla längs Gamlestadsvägen." (obs: fiktivt citat)
Kommentera 9
I samband med att jag testade cykelfartsgatan på Västra Hamngatan i Göteborg för någon vecka sedan, så cyklade jag vidare från Grönsakstorget till Vasaplatsen. Gatan där emellan heter Raoul Wallenbergs gata (vid Vasaplatsen övergår den i Aschebergsgatan). I korsningen med Nya Allén hade man gjort om cykelöverfarten. Tidigare stannade cyklisterna vid bilisternas trafikljus. Nu har man flyttat fram cyklisterna så att de ska vänta på grönt bredvid gångtrafikanterna.
Men det verkar som att något gått snett vid ombyggnationen. När jag väntade på att cyklister skulle få grönt, så fick de parallellgående bilisterna och gångtrafikanterna grönt, men cyklisternas trafikljus fortsatte att visa rött. Detta inträffade två gånger i rad. Andra gången cyklade jag på bilkörbanan istället.
Är det verkligen tänkt att vara så? Eller var man helt enkelt inte så noga med att kontrollera så att cyklister fick grönt samtidigt som bilisterna och gångtrafikanterna? I filmen förekommer det både rödljuscykling och "körbanecykling". Jag kan tillägga att om bilister hade haft grönt när jag kom fram till korsningen, så hade jag cyklat igenom korsningen på körbanan direkt (även om cyklisters trafikljus visat grönt), istället för att svänga upp på trottoaren, passera cykeltrafikljuset och sen ut på gatan igen som det kanske är tänkt nu efter ombyggnationen. Jag hade varit en "körebanecyklist" alltså.
Trafikistan bloggade häromdagen om Grön gubbe, rött för cykel. I en del korsningar har gångtrafikanter grönt samtidigt som parallellgående cyklister har rött. Det kan bero på felprogrammering, tömningstider, etappindelningar med mera. Etappindelning för gångtrafikanter förekommer exempelvis vid övergångsstället på Skånegatan i höjd med Ullevigatan. Cyklister får grönt först när samtliga etapper för gående har grönt. I en av Göteborgs-Postens cykelartiklar i förra veckan säger Göteborgs "cykelpoliser" att de ofta ställer sig vid Ullevi-korsningen för att bötfälla cyklister som cyklar mot rött.
Här är ett citat från Trafikistans blogginlägg. "Maskinen" i citatet kan alltså i det här fallet syfta på trafikljus. "I allmänhet låter människor sig styras av maskiner bara om de upplever att maskinen går att lita på och att den fattar acceptabla beslut. Vi reagerar likadant om det är människor som vill styra oss. Om en människa begär att man ska hoppa på ett ben kan man alltid fråga varför. Får man inget övertygande svar kan man argumentera emot. Men en maskin tar inte in argument. Därför är det extra viktigt att maskinen styr hänsynsfullt, rättvist och begripligt. Annars har den mycket svårt att få allas förtroende."
I en kommentar till Trafikistans blogginlägg skriver signaturen Daniel: "Hur bör en trafikant agera då maskinerna inte fungerar? Hur vet en trafikant att maskinerna inte fungerar? Hur kan en trafikant hållas ansvarig för brott mot trafikregler som inte är korrekt implementerade i de maskiner som bestämmer vad vi får göra?"
Här nedan är min film från Raoul Wallenbergs gata. Som jag nämnde ovan, så var jag på platsen under enbart två grönperioder för bilister och gående. Under båda dessa perioder hade cyklister rött. Om det var nån tillfällig bugg, och att cyklister fick grönt senare, vet jag förstås inte. Kanske felet redan har åtgärdats. (Tyvärr filmade jag inte händelsen i sin helhet, därför innehåller filmen några halvskarpa klipp.)
Kommentera 4
Göteborgs första cykelfartsgata på Västra Hamngatan hade premiär i början av augusti. Tanken är att öka trafiksäkerheten för framför allt cyklister. Bilisterna måste anpassa hastigheten efter cyklisterna. Tidigare var gatan helt asfalterad, men i samband med omgörningen stenlades sidorna av varje körfält medan mittendelen asfalterades på en yta något smalare än en bils bredd. Det är alltså tänkt att cyklisterna ska cykla i mitten av gatan på den asfalterade delen.
Det har uttryckts både positiva och negativa saker om cykelfartsgatan. Cyklister behöver förhoppningsvis inte längre känna sig stressade av bilister som eventuellt vill försöka ta sig förbi på den trånga körbanan. Dessutom minskar risken få en bildörr öppnad framför sig. Däremot kan det eventuellt försvåras för snabbare cyklister att ta sig förbi lite långsammare cyklister. Jag är nog i slutändan rätt så positivt inställd, och hoppas på fler cykelfartsgator framför gång- och cykelbanor på vissa gator i stan.
Det har även talats om att göra Linnégatan och Östra Hamngatan till cykelfartsgator. Västra och Östra Hamngatorna är väldigt lika varandra, och båda har rätt smala körfält med kantsten och bilparkering på respektive sida. När jag för runt två, tre år sedan cyklade på Östra Hamngatan låg jag bakom en bil samtidigt som en annan bil kom i kapp bakom mig. Bilisten bakom låg i hälarna på mig och höll nere kopplingen och tryckte på gasen. När jag och bilföraren fortsatte åt olika håll vid Kungsportsplatsen ropade han "idiot" till mig. Av någon anledning ansåg han att jag skulle köra in till kanten på den smala körbanan och låta honom passera, trots att jag hade en annan bil precis framför mig som han inte skulle kunna komma förbi ändå. Händelsen var förresten en av anledningarna till att jag skaffade mig en cykelkamera (för att dokumentera en cyklists vardag).
Den nya cykelfartsgatan debatterades på bland annat Facebook med kommentarer som "jag kan inte hitta någon annan tanke bakom detta än att man vill jävlas med bilisterna" och "bilar måste nu snigla bakom cyklister längs med Västra Hamngatan". Debatten innehöll även positiva kommentarer. Cykelsmart skrev om cykelfartsgatan här och här. Gatan har även filmats av Kalle Cyklar.
Hastigheten på cyklister och bilister verkar vara ungefär densamma nu som tidigare. Medelhastigheten är dessutom rätt jämlik. Jag har inte märkt någon direkt skillnad.
I nuläget finns det inga vägmärken som anger att det är en cykelfartsgata, vilket beror på att inga sådana är framtagna än. Så juridiskt sett kanske gatan än så länge inte kan räknas som en riktig cykelfartsgata - förrän skyltarna kommer upp. Här är filmen:
Kommentera 2
Visa fler inlägg