Det är dags för den fjärde delen av fem i min fotoexkursion längs cykelbanan på Mölndalsvägen. För ett drygt år sedan tog jag cykeln och kameran och dokumenterade cykelbanan mellan Mölndal och Göteborg. Det blev runt 600 foton, varav ett antal kommer med i min blogg. Bloggandet om exkursionen har tyvärr dragit ut på tiden då olika saker kommit i vägen.
Under två år, fram till november 2013, cykelpendlade jag mellan Mölndal och Göteborg. Det pågick då en del gatuarbeten längs gatan. Framför allt handlade det om ombyggnation av gång- och cykelbanorna. Arbetena påbörjades för flera år sedan, kanske redan 2009, och den sista etappen närmast Mölndals centrum påbörjades för några månader sedan.
I de tre första exkursionsdelarna har jag tagit mig från Mölndals centrum till Korsvägen i Göteborg på den östra cykelbanan. Därefter vände jag tillbaka mot Mölndal på den västra sidan av gatan och kom fram till korsningen med Sankt Sigfridsgatan.
Exkursionsdelar:
Del 1 av 5
Del 2 av 5
Del 3 av 5
Del 4 av 5 (denna del)
Del 5 av 5 (kommer lite längre fram)
Exkursionens fjärde del börjar i höjd med Willys och ICA Maxi på Mölndalsvägen.
Bild 74: Bilden nedan visar en nästan tom körbana. Inte ens i rusningstrafik har jag sett några längre köer. Det är två körfält i varje riktning mellan korsningarna. I bakgrunden syns Mölndalsvägens korsning med Varbergsgatan. Norrifrån är det fyra körfält in i korsningen, och söderifrån tre körfält.
Jag kollade upp trafikmängden på just den här sträckan. År 2012 var antalet fordon per årsmedelvardag 11 100. Det är ungefär lika många fordon som på Linnégatan som bara har ett körfält i varje riktning. (Jämförelse från Yimby Gbg.)
Gående och cyklister är inte separerade här. Tyvärr gör cykelparkeringen att det blir extra trångt. Hade man tagit bort ett körfält så skulle man tydligare kunna separera gående och cyklister, få plats med en trädrad och kanske till och med kunna göra en runt två meter bred utbyggnad i byggnadernas bottenplan med butiker och verksamheter, ungefär som på Norra Gubberogatan (också ett Yimby-tips). Två körfält i varje riktning förbättrar visserligen framkomligheten för utryckningsfordon. Det skulle kunna lösas genom att göra det möjligt för utryckningsfordon (och kanske även bussar) att köra i spårvägen.
Bild 75: Vid korsningen med Varbergsgatan övergår cykelbanan i ett smalt cykelfält. Eller är det kanske egentligen en vägren juridiskt sett? Bilisterna har sju körfält totalt in i korsningen från norr och söder. Som cyklist känner man sig inte direkt prioriterad här. Använd bilisternas högersvängfält för att bredda gång- och cykelbanan, tänker jag.
Bild 76: Cyklister har för ovanlighetens skull rak linjeföring över korsningen. Övergångsstället är däremot rejält indraget. Personen på bilden genar över gatan en bit utanför övergångsstället. Stängslet hindrar gångtrafikanter från att snedda mot övergångsstället.
Bild 77: I korsningen förgrenar sig cykelöverfarten både rakt fram och åt vänster i bild. Cyklister som ska åt vänster och väntar vid rödljuset kommer att vara i vägen för dem som ska rakt fram.
Bild 78, 79: Cyklisten i vit tröja väntar på cykelgrönt. Men hen kan vänta och vänta och vänta, för det finns inget cykeltrafikljus för cyklister som kommer från det hållet. Cykelbanan är nämligen både lite enkelriktad och lite dubbelriktad på samma gång. Mer om det längre ner.
Bild 80: Trångt på refugen med folk som gått av spårvagnen vid hållplats Varbergsgatan.
Bild 81: Olika standard på körbana jämfört med gång/cykelbana. Lappat, lagat och ojämnt.
Bild 83, 84, 85, 86, 87, 88: Här är korsningen med Varbergsgatan från andra hållet. Pilen på marken och avsaknaden av cykeltrafikljus i denna färdriktning antyder att cykelbanan är enkelriktad söderut mot Mölndal. De två cyklisterna tänker dock korsa gatan norrut mot Göteborg. På andra sidan korsningen finns bara den smala cykelvägrenen och gångbanan. Följande bildserie visar vad som händer.
Bild 89, 90: En mopedist gör samma sak, men väljer vägrenen.
Bild 91: En liten skog av skyltar och stolpar. Bilisten i den röda bilen svänger in till en p-plats vid den gula korvkiosken. Runt kiosken går en vändslinga för spårvagnar. Här ligger spårvagnshållplatsen Lana som utgör kommungränsen mellan Göteborg och Mölndal.
Bild 92: Den vita pilen på marken är på Göteborgssidan om kommungränsen. Pilen verkar som sagt antyda att cykelbanan är enkelriktad mot Mölndal.
Bild 93: Men på Mölndalssidan antyder de vita pilarna på marken att cykelbanan skulle vara dubbelriktad. Färdas cyklisten på bilden mot trafiken efter att ha passerat kommungränsen?
Bild 94: Rent juridiskt är cykelbanan på Göteborgssidan troligtvis också dubbelriktad trots att den vita pilen på marken visar motsatsen. Det saknas nämligen ett "förbud mot infart"-vägmärke vilket krävs för att enkelrikta en cykelbana. Uppe till höger i bilden nedan går det att skymta ett vägmärke som verkar påbjuda gång- och cykeltrafik norrut (syns bättre på Google Maps gatuvy här).
I Göteborgs kommuns lista över "Förbättringar för cyklister 2013" framgår det att det ska förtydligas att det är enkelriktat: "Tydligare markering av den enkelriktade cykelbanan vid Mölndalsvägen/Varbergsgatan"
Denna cykelbanesnutt bort till Varbergsgatan diskuteras även på Facebook-gruppen Cykla i Göteborg där det även ges tips på omvägar för att "slippa hela eländet".
Bild 95: Detta är en några år gammal skärmdump från Mölndals kommuns hemsida. Man berättar om ombyggnationerna längs Göteborgsvägen. Vägen ska bli en paradgata. (SAOL: parad = uppställning el. förbimarsch under högtidliga former.) Man illustrerar det med en bild med bilar, ett barrikaderande stängsel mitt i gatan, impedimentgräs och inte en skymt av en levande varelse. Ser inte allt för festligt ut.
Bild 96: Här är en bit av Mölndals paradgata. Men stolparna mitt på gångbanan kan nog försvåra paraderandet. Man kan behöva utnyttja cykelbanan istället.
Bild 97: Bland de senaste tillskotten på Mölndals paradgata finns den här inhägnaden och stenväggskollossen som avskärmar sig från gatan. De används för uppställning av bilar. Gatan är full av bilförsäljningsställen. På den här sträckan har biltrafiken minskat från drygt 44 000 fordon per dygn under toppåren på 1970-talet till drygt 13 000 fordon per dygn år 2013. Minskningen beror på att man byggde E6:an parallellt med Mölndalsvägen. Men Mölndalsvägen har dock fått behålla den höga kapaciteten för biltrafik.
Bild 98: Vänder man sig om i föregående bild, dyker det upp lite #svängfest på cykelbanan.
Bild 99: Fler stolpar och en butiksskylt på gångbanan. Dagvattenbrunnslock är obekväma att cykla på och undviks gärna genom att man cyklar runt dem. Ojämnt underlag. Men körbanan bredvid visar att det faktiskt går att få till jämnt underlag.
Bild 100: Fjärde delen av exkursionen avslutas med den här bilden. Att placera en cykelbana mittemellan en gångbana och en gräsyta har sina nackdelar. Åtminstone när folk är ute och rastar sina hundar. Precis innan jag tog bilden, befann sig tjejen på gångbanan samtidigt som hennes hund gick i gräset. Och kopplet? Ja, det gick tvärs över cykelbanan.
Nästa del blir den avslutande delen av fotoexkursionen. Då fortsätter jag tillbaka till Mölndals centrum där jag började.
Kommentera 3
Det kom in totalt 2903 motioner till riksdagen under den allmänna motionstiden 2014/2015, som löpte ut i oktober. En hel del handlade om cykling, bilkörning och annat trafikrelaterat. Medan förra årets motioner till riksdagen bland annat handlade om "specialklädda, arroganta cyklister" verkar årets motioner vara desto ödmjukare.
Nedan är ett antal av årets motioner. Mer finns att läsa genom att klicka på rubrikerna. Alla 2903 motioner, inklusive ännu fler om trafik och kollektivtrafik, går att läsa på riksdagens hemsida.

Cykling

Ansvar för nationella cykelleder
av Jan R Andersson (M)
Årligen avsätts medel i statens budget för att utveckla cykeltrafiken både för arbetspendling och för turistiska ändamål. Men till skillnad från övrigt trafiknät tar Trafikverket inget ekonomiskt ansvar för att underhålla de gjorda investeringarna i det nationella cykellederna vilket kan riskera att dessa nedprioriteras efter att de blivit byggda. De ökande nationella investeringarna i cykelleder bör därför föranleda ett nationellt ansvar även för drift och underhåll av nationella cykelleder.
Cykeln - hushållens basfordon
av Karin Svensson Smith (MP)
Behoven av att minska klimatpåverkan, att motverka sjukdomar som kan relateras till bristande rörlighet, att förbättra hushållens ekonomi och att göra tätortstrafiken tillräckligt yteffektiv för att ge utrymme för mer grönska och annat som skapar översvämningsskydd är sammantaget starka motiv för de åtgärder som leder till att bilresor ersätts med cykel.
Förbättrad säkerhet för cyklister
av Johan Forssell (M)
Cykeln som transportsätt har fått alltmer uppmärksamhet de senaste åren och en bidragande faktor är att allt fler intresserar sig för både miljö- och folkhälsofrågor. Cykeln har gått från att ha varit ett lekfullt färdmedel till att idag ses som ett självklart färdmedel. Detta ska givetvis tas tillvara på, både för den egna hälsan och för en hållbar stadsmiljö. Mycket kan vinnas genom att fortsätta förbättra förutsättningarna för att cykla istället för att köra bil. Vardagsmotionen ökar samtidigt som både miljön och framkomligheten gynnas.
Effekten på cykelbelysning
av Penilla Gunther (KD)
65 W eller H4-lampa är det som brukar finnas i bilar för helljus – vilket också är anmärkningsvärt lite då i jämförelse med vad som kan användas för cykel. Lampor på 1 300 lumen finns för bil, men även det är ju betydligt mindre. Här saknas sålunda en gemensam standard för vad som bör användas, och hur cyklisterna ska hantera sin belysning. Bilförare är skyldiga att blända av vid möte, men inga sådana regler finns för cyklister med dessa starka lampor, som dessutom kan åka på cykelbana på höger sida om bilen och därmed komma ännu närmare.
Cykelstrategi
av Solveig Zander (C)
2012 lade Kent Johansson fram sin cykelutredning, SOU 2012:70, och därefter har inte mycket hänt av de förslag som fanns i utredningen. I utredningen lyftes bland annat cykling ur miljöhänsyn, folkhälsoaspekten och ur infrastrukturen. /.../ Med hänvisning till ovanstående framgår behovet av att man i alla kommuner ska ta fram en cykelstrategi där det innefattas trafiksäkerhet, parkering, motion och turism/arbetstillfällen. Staten måste ta initiativ och skapa förutsättningar för det blir verklighet.
Nationellt enhetligt utformade och markerade cykelbanor och cykelvägar på sträckor och i korsningar
av Kerstin Nilsson (S)
Trafikförordningen saknar definitioner om hur utformning och skyltning skall ske för cykelbanor och korsningar för cykeltrafik. Varje kommun utformar därför cykelbanor och övergångar enligt helt egna modeller. I korsningar med annan trafik kan utformning och skyltning vid cykelöverfarter, passage och genomgående cykelbanor ske på många olika sätt. Trafikanter, både bilister och cyklister, misstolkar därför lätt de olika markeringarna. Detta leder till brister i cyklisternas säkerhet och föranleder också olyckor. /.../ Med hänvisning till ovanstående bör riksdagen ta initiativ till att det utformas enhetliga regler för hur cykelbanetrafik skall anläggas och utformas
Enklare att cykla
av Stina Bergström och Lise Nordin (MP)
Mer pengar till cykelinfrastruktur. /.../ Bygg inte bort möjligheten att cykla vid två-plus-ett-väg. /.../ Inför 30 km/h i landets tätorter. /.../ Gör det lagligt att cykla mot enkelriktat. /.../ Cykeln är ett fordon – inför väjningsplikt. /.../ Zebralagen ska gälla även för cyklister. /.../ De som vill ska få cykla på vägen. /.../ Cykeln i kollektivtrafiken.
Problem med markåtkomst för cykelleder
av Lotta Finstorp (M)
Svårigheterna att få tillgång till mark för felande länkar bottnar i att cykelväg enligt väglagen inte betraktas som väg. Därmed är inte lagens bestämmelser om markinlösen tillämpliga. /.../ Det räcker med att en vägförening eller markägare säger nej. Det är stora värden som står på spel i form av merkostnader och kvalitetsförluster för besöksnäringen. Cykellederna bidrar till underlag för Bed&Brekfast, Bo på lantgård etc.
Förbättrad cykelinfrastruktur
av Maria Stockhaus och Erik Andersson (M)
Det som behövs är längre cykelstråk som förbinder bland annat förorter med tätorter och stadskärna. Det ska gå att cykla snabbt utan risk för att krocka med bilar eller behöva stanna vid trafikljus. Snabbcykellederna ska vara bredare än andra cykelvägar och gående och cyklister ska skiljas åt med en heldragen linje. Cykelvägar måste prioriteras med bästa tänkbara belysning, underhåll och skötsel när det gäller snöröjning och sandupptagning. Om vi vill att fler ska cykla måste flera åtgärder vidtas för att reducera antalet cykelolyckor och prioritera cyklistens säkerhet.
Cykelväg även utanför tätorter
av Jan Lindholm (MP)
Motion med snarlikt krav har tidigare avslagits av riksdagen. Utvecklingen går dock tydligt tvärt mot riksdagens vilja. Allt fler väljer cykel inte bara i stadsmiljö utan även för längre transporter. På flera håll i landet binder kommuner samman tätorter med cykelvägar för att öka möjligheten till yrkespendling utan bilen. Cykel på fritiden, som träning eller rent nöje blir allt vanligare. Semester på cykel växer även det. Den turist som kommer per cykel spenderar ofta mer pengar på mat och boende än den som kommer i husbil. Riksdagen är därför tydligt efter sin tid och jag vill därför, när vi nu har en ny regering med klimatsmart inriktning, än en gång ge riksdagen en möjlighet att modernisera sig.
Skatteregler för cyklar
av Edward Riedl och Lotta Finstorp (M)
Sverige borde bli bättre på att främja användandet av cykel som ett naturligt transportmedel för människor att ta sig till och från sina arbeten. Ju fler människor som väljer cykel istället för bil eller buss för att ta sig till jobbet desto bättre för såväl den enskildes hälsa som miljön och klimatet. Samtidigt som staten har infört goda möjligheter till avdrag för andra typer av kostnader för pendling så är avdragsnivån för cykel begränsat till 250 kronor per år. Avdrag för cykel medges endast om den sammanlagda kostnaden för resorna mellan bostaden och arbetsplatsen överstiger 10 000 kronor per år, det gör att inte särskilt många skattebetalare får möjlighet att använda detta avdrag på ett meningsfullt sätt.
Åtgärder för cykling
av Nina Lundström (FP)
Motivierng – Att cykla är roligt. Cykling är ett miljövänligt transportmedel. Cykling är både transport, motion och rekreation. Varje person som väljer cykeln är en person mindre i bussen, tåget eller i bilkö.
Förebygga olyckor – Nollvisionen måste utgå mer från de oskyddade trafikanternas villkor. Idag begränsas cyklisternas mobilitet på grund av omsorg om deras säkerhet.
Informationskampanj – Kunskapen om trafikregler, väjningsregler och säkerhet borde spridas för att genom ökad kunskap förebygga olyckor och tillbud.
Cykelparkeringar – Inte glömmas bort vid planering och byggnation av exempelvis handelsplatser, arbetsplatser, bostäder samt knutpunkter för andra transportmedel.
Vägvisning – Vägskyltning för bilism är en självklarhet. Med både definierade ”motorvägar”, avstånd, trafikplatser och ortnamn. Cyklister behöver, precis som bilister, bra och tydlig skyltning som underlättar orienteringen.
Barn och cykling – För att skapa säkra skolvägar bör cykelbanor och vägar ingå i planeringen av skollokaler.
Lagstiftning bör stödja cykelstråk – Cykelväg betraktas inte enligt väglagen som väg. Detta medför att cykelstråk försenas och fördyras till följd av problem med markåtkomst.
Cykelturism
av Nina Lundström (FP)
Cykelturismen växer runt om i världen. Vilka åtgärder som behövs för svenska förhållanden är inte sammanfattade och aktörer agerar utan att helhetsgrepp. Turism kan vara mångfacetterad och kan bestå av allt från stillsam cykling mellan gårdar, cykling i storstäder till avancerade turer för vältränade landsvägscyklister samt motionsloppsdeltagare. /.../ Vissa trafikregler i tätort tar mest hänsyn till bilburna resenärer vilket påverkar cyklingen negativt.
Allt är inte bilar som rör sig
av Rickard Nordin (C)
Många vägar i Sverige har behov av underhållsåtgärder och förbättringar. Det handlar bland annat om att förverkliga nollvisionen om inga döda och allvarligt skadade i trafiken. I det arbetet är det vanligt att göra om vägar till mötesfria vägar med 2+1-sträckning med räfflor i vägbanan. Detta är en viktig åtgärd för att minska antalet bilolyckor. Tyvärr för detta ibland också med sig, på sträckor där man inte breddar vägbanan på ett bra sätt, att cyklister, elcyklister och mopedister trängs undan och inte vågar köra längs med vägen längre...

Motorcykling, bilkörning, körskolor och annat om trafik

Underlätta för fler motorcyklar i trafiken
av Sten Bergheden (M)
Många har idag möjlighet att istället för bilen ta motorcykeln till jobbet och till olika aktiviteter. För att det ska bli ännu lättare att ta sin motorcykel bör regeringen se över möjligheten att ta fram en handlingsplan för detta och hur en sådan kan genomföras.
Utvärdera körkortskraven för motorcykel
av Sten Bergheden (M)
De nya reglerna för att ta körkort efter EU-direktivet är både komplicerade och kostsamma. Reglerna för körkort bör därför utvärderas omgående, för att underlätta denna byråkratiska och dyrbara process.
Modernisera regelverket för uppkörning på motorcykel
av Patrik Jönsson (SD)
Motorcykelvänliga vägräcken
av Helene Petersson (S)
Motorcyklister är kraftigt överrepresenterade i räckesolyckor. 62 motorcyklister har dött i Sverige i räckesolyckor under perioden 2000- 23 augusti 2014.
Motorcykelvänliga vägräcken
av Helene Petersson (S)
Motorcyklister är kraftigt överrepresenterade i räckesolyckor. 62 motorcyklister har dött i Sverige i räckesolyckor under perioden 2000- 23 augusti 2014.
Skatteavdrag för bilar som körs lite
av Mikael Jansson (SD)
De som har en äldre bil och inte har råd att köpa en ny miljöbil, men som samtidigt väljer att köra få mil per år gör också en insats för miljön. Vägas in ska då också att tillverkning av en ny bil är en miljöpåfrestning i sig.
Möjliggörande för fler att ta körkort
av Krister Örnfjäder m.fl. (S)
Körkort får inte fortsätta att vara en klassfråga i Sverige. Alla unga ska ha chans att ta körkort och därmed få tillgång till den värld av möjligheter som då öppnar sig. Om fler unga skaffar körkort ökar också chanserna att de vill bo och leva i landsbygdslän. Detta är något som stärker hela Sverige.
Underlätta för unga att ta körkort
av Jan R Andersson (M)
Det finns många erfarenheter både i och utanför Sverige av hur man kan underlätta och göra det billigare att skaffa körkort. Inom körkortsutbildningen för tyngre fordon används idag exempelvis i allt större utsträckning simulatorer för att minska kostnader och klimatpåverkan.
Olovlig körning
av Anders Hansson (M)
/.../ Detta till trots framför åtskilliga personer dagligen fordon under berusning av alkohol eller narkotika och vid flerfallet av tillfällena helt utan körkort. Åtskilliga av dem som kör olagligt gör tyvärr detta både uppsåtligen och upprepade gånger.
Körkortsutbildningslån för ungdomar
av Amir Adan (M)
Ungdomsarbetslösheten i Sverige är hög och unga har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Därför behövs flera åtgärder för att öka möjligheterna för unga människor att komma in på arbetsmarknaden samt att kunna starta eget företag och bli självförsörjande.
Körkort ger jobb
av Isak From m.fl. (S)
Körkort är en konkurrensfördel när man söker jobb. Särskilt inom byggsektorn, men även inom vård och äldreomsorg. Som till exempel för budbilsförare, där det kan vara ganska lätt att få arbete, är det naturligt med krav på körkort. Men även inom områden där man egentligen inte behöver kunna köra bil är det betydligt enklare att få jobb med körkort.
Körkortsutbildning
av Ingemar Nilsson och Jasenko Omanovic (S)
Körkort är en nödvändighet för dem som arbetar inom vård och omsorg. Körkort behövs på landsbygden, men också i staden, för resor mellan vårdtagare.
Möjligheten för ungdomar med särskilda behov att ta körkort
av Penilla Gunther (KD)
Förutom att det är en kostsam investering att ta körkort, behöver processen för det ses över så det blir mera effektiv undervisning och med större möjligheter för elever som har särskilda behov.
Få bort de falska körkorten
av Sten Bergheden (M)
Idag ställer vi höga och ofta svåra krav för att kunna ta körkort. Detta genom både teoretisk och praktisk undervisning innan man får sitt körkort. Vi kräver också extra utbildningar för yrkestrafiken för att de ska vara godkända.
Det är därmed inte rättvist eller acceptabelt att regeringen och polisen inte gör något handlingskraftigt åt myglet på våra vägar. Det är många som kör bil och transporter utan att äga ett lagligt körkort och inte har någon kunskap av de utbildningar som fordras. Detta är en stor trafiksäkerhetsrisk som måste stoppas.
Vi måste arbeta mer aktivt med att se till att EU tar sitt ansvar och utformar körkorten på ett sådant sätt att de blir svårare att förfalska. Till detta måste regeringen och polisen ta sitt ansvar och utforma en tydlig handlingsplan på vad som krävs för att få bort de olagliga körkorten och också se till att den genomförs.
Gör körkortsutbildningen studiemedelsberättigad
av Gunilla Nordgren (M)
Sveriges främsta mål är full sysselsättning. Då måste vi vara beredda att arbeta med breda lösningar för att göra det lättare för våra ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden. En lösning skulle kunna vara att göra körkortsutbildningen till en studiemedelsberättigad utbildning och därmed ge möjlighet till studielån. Detta för att ingen ungdom skall bli bortvald på grund av att man inte haft råd att ta körkort.
Körkortsutbildning
av Jan Ericson (M)
Många nya krav som tillförts regelverket kring körkortsutbildning är säkert väl motiverade var för sig. Men sammantaget blir kraven på en körkortsaspirant alltför betungande, inte minst ekonomiskt. Det är hög tid för en översyn av hela regelverket, med målet att förenkla körkortsutbildningen och göra den mindre kostsam.
Gör det lättare att använda tjänstebil för privata ärenden
av Johan Hedin (C)
För den som i sitt arbete behöver använda bil som arbetsgivaren tillhandahåller, t ex hantverkare, är det inte alldeles lätt att veta vad som gäller skattemässigt om privata ärenden uträttas med tjänstebilen.
Enklare regler för förmånsbeskattning av bilar
av Jan R Andersson och Jörgen Andersson (M)
I en sådan översyn bör regeringens mål om att minska företagens regelkrångel sättas i första rummet, varvid många regler bör kunna avskaffas. Vidare bör förenklad regelbörda för tjänstefordon och möjlighet till säkra och miljövänliga resor prioriteras vid en översyn av dagens regler.
Ingen trängselskatt för elbilar
av Per Klarberg m.fl. (SD)
Det behövs stimulanser för att fler ska våga välja att köpa en elbil. Åtgärder som underlättar för fastighetsägare att anlägga laddstolpar och annan infrastruktur för elbilar måste påskyndas. Gratis parkering och undantag från trängselskatter för elbilar är andra viktiga stimulanser för att minska transportsektorns utsläpp. Långsiktiga spelregler för biltillverkare och bilister måste skapas
Personuppgifter för ägare av bil
av Mathias Sundin (FP)
Idag är det oerhört lätt att ta reda på vem som äger en bil. På några sekunder genom internet eller via en app i en telefon så kan du kontrollera registreringsnumret på bilen och se vem som är ägare.
Främjande av veteranbilshobbyn
av Patrik Jönsson och Josef Fransson (SD)
Veteranbilshobby är en utbredd och växande folkrörelse som involverar stora delar av den svenska befolkningen. Olika arrangemang som till exempel cruisingträffar eller bilutställningar är för många orter i Sverige en viktig del av turistnäringen.
Möjlighet till miljöbilsparkering
av Rickard Nordin (C)
Att premiera bilar som använder miljövänligare bränslen med mindre utsläpp är ett viktigt sätt för att uppnå målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030. Därför behöver regeringen se över Lag om rätt för kommun att ta ut avgift för vissa upplåtelser av offentlig plats och ge kommuner möjlighet att själv besluta om lokala förmåner för miljöbilar och andra typer av miljövänligare fordon.
Nollvisionen och trafiksäkerhetsarbetet
av Monica Green (S)
Attityder och beteenden hos trafikanten måste få högre status i trafiksäkerhetsarbetet och sektorsansvaret tydligare. Det går inte att nå 0-visionen om inte trafikanten blir medvetna om att de själva kan spara liv genom att bete sig rätt i trafiken. Hålla hastigheten, vara utvilad och nykter, använda bälte, hjälm och reflex är exempel på beteenden som ökar när kunskapen går in på djupet. Det gäller gående, cyklister, mopedister, MC-åkare, privatbilister och lastbilschaufförer.
Lokala poliser och bekämpning av trafikbrott
av Sten Bergheden (M)
Allvarliga och upprepade trafikbrott och oaktsamhet i trafiken kan få mycket allvarliga följder för människors liv. Trots att många fall av upprepade trafikbrott så som överträdelser av kör- och vilotidsreglerna, utslitna däck, olagligt cabotage, överlast, dålig lastsäkring, utslitna bromsar och hastighetsöverträdelser har anmälts till polisen, så leder de sällan till åtal. Detta gör att trafikfaran på våra vägar ökar, och att det finns yrkestrafikchaufförer som sätter i system att bryta mot trafiksäkerhetsreglerna då de sällan eller aldrig lagförs för detta.
Tydligare uppdrag till trafikpolisen
av Sten Bergheden (M)
Den olagliga yrkestrafiken på våra vägar ökar och något måste göras innan våra lagliga åkerier blir utkonkurrerade på grund av denna olagliga verksamhet. För att åstadkomma detta behöver den grupp inom polisen som arbetar med att minska den kriminella yrkestrafiken på våra vägar, trafikpolisen, särskilt lyftas fram. Antalet utbildade trafikpoliser har minskat under lång tid och utöver det går snart många av landets trafikpoliser i pension. Det finns därför ett stort behov av att dels rekrytera fler trafikpoliser, dels utbilda fler trafikpoliser inom kåren.
Trafiksäkerhet
av Jörgen Hellman m.fl. (S)
Trafikmiljön blir tuffare för varje år som går. Under det senaste åren har många allvarliga olyckor skett där tunga fordon varit inblandade. Trafikolyckor med tunga fordon får ofta stora konsekvenser. När avstånden kortas till framförvarande bil och olyckan är framme kan det bli svåra konsekvenser för alla inblandade. Att ligga för nära framförvarande bil är ett farligt beteende som trafikpolisen bör övervaka mer. Kontroller av lastbilschaufförernas körtider bör också ökas. Polisen och Trafikverket bör därför i sitt trafiksäkerhetsarbete arbeta mer med kontroller och arbeta förebyggande med att tunga fordon ska hålla avståndet till framförvarande bil.
Miljöanpassad vägtrafik
av Emma Wallrup m.fl. (V)
Gynna hållbara drivmedel. Certifiera bränslen utifrån social och ekologisk hänsyn. Fasa ut fossilbränsledrivna bilar. Gynna bilpooler. Minska tunga godstransporter på väg. Öka möjligheterna för omlastning av gods till järnväg. Minska hastigheterna på vägarna. Skapa ett reseavdrag som gynnar kollektivt resande. Minska dubbdäckens miljöpåverkan. Klimatanpassa infrastrukturplaneringen.
Kommentera 1
EDIT: Nu borde Youtube-filmen fungera.
Den var tydligen markerad som privat och gick inte att se.
Berzeliigatan i Göteborg har nyligen fått en ny dubbelriktad cykelbana på norra sidan. Tidigare var cykelbanan enkelriktad västerut och låg placerad på trottoaren med en vit linje mot gångbanan. Den södra sidan har som tidigare en enkelriktad cykelbana österut.
Ett av de tre körfälten på gatan har tagits i anspråk för den nya cykelbanan. Cyklister och gångtrafikanter har på så sätt tydligare blivit separerade från varandra, och gångtrafikanter har fått mycket mer utrymme att röra sig på. Mycket bra!
I filmen längst ner i blogginlägget har jag testat den nya cykelbanan både västerut och österut.
Man bygger även en ny dubbelriktad cykelbana på den östra sidan av Södra Vägen mellan Korsvägen och Heden. Det finns anledning att återkomma till den senare. Bloggen Trafikistan har redan skrivit om den.

Är den nya dubbelriktade cykelbanan enkelriktad?

I bilden ovan cyklar jag österut på den nya cykelbanan. Det var först när jag såg filmen som jag upptäckte vägmärket "förbud mot infart med fordon" (gröna ringen). Min första undran var varför man skulle vilja förbjuda infart till en helt ny dubbelriktad cykelbana.
Men det slog mig sedan att förbudsmärket alltid funnits där, och att det både förr och nu endast är tänkt att rikta sig mot bilister som inte får köra in på Berzeliigatan från det här hållet. Men påverkar förbudsmärket även cyklister rent juridiskt?
Vägmärken placeras vanligtvis till höger om den bana man kör, cyklar eller går på. I det här fallet finns det ett likadant förbudsmärke på andra sidan gatan. De två förbudsmärkena "omgärdar" de två körfälten på gatan. Min uppfattning är att cykelbanan inte berörs av förbudet eftersom banan inte går mellan de två vägmärkena.
Trafikverket skriver: Förbud mot infart med fordon kan exempelvis sättas på båda sidor [om vägen] för att skapa "portkaraktär". (sid 177)

Titta åt vänster, titta åt höger...

Den nya cykelbanan på Berzeliigatan är dubbelriktad, medan den gamla var enkelriktad. Alla cykelbanor är dubbelriktade som standard. För att de ska bli enkelriktade krävs en lokal trafikföreskrift, vägmärket ”förbud mot infart med fordon” (C1) och vägmärket med en enkelriktningspil (E16).
Det finns både för- och nackdelar med dubbelriktade cykelbanor i stan. En dubbelriktad cykelbana kan vara positiv på så sätt att att en cyklist slipper ta sig över gatan en eller flera gånger för att komma till sitt mål. Men en dubbelriktad cykelbana ökar även risken för olyckor, särskilt i korsningar med bilar, eftersom den cyklist som cyklar åt ”fel” håll kommer från ett oväntat håll för bilister.
Det finns två tvärgator till Berzeliigatan som korsar den nya cykelbanan. Bilister som ska korsa cykelbanan behöver vänja sig vid att titta åt båda hållen innan de korsar cykelbanan eftersom det kan komma cyklister från båda hållen nu.
Vid de båda tvärgatorna övergår cykelbanan i cykelpassager med ditmålade vita "sockerbitar". Utan sockerbitar hade man kunnat tolka cykelbanan som genomgående vilket skulle betyda att bilister har väjningsplikt mot cyklister. Med sockerbitarna blir det en cykelpassage där cyklister har väjningsplikt mot bilister. (Bilister har skyldigheter också, särskilt de som just svängt.) Trafikistan tar upp cykelpassager och genomgående cykelbanor i ett blogginlägg om Örgrytevägen.
Ett problem med cykelpassagerna är att gångbanorna är inkluderade innanför cykelpassagens sockerbitar. Trafikistan skriver om detta fenomen som blivit vanligare i Göteborg under senare tid: Inga tvetydiga korsningar under avsnittet "Led inte ut gående på cykelöverfarter".
 
Berzeliigatans nya cykelbana har även diskuterats på Facebook-grupperna Cykla i Göteborg och Yimby Göteborg.
Här kommer filmen från Berzeliigatan. De första klippen är filmade före ombyggnationen.
Kommentera 5
Visa fler inlägg